Hoppa till huvudmenyn Hoppa till innehåll

En musikalisk spjutspets

HSO vill vara viktig och oumbärlig för alla helsingborgare. Och gärna för ännu fler! Därför arbetar orkestern ständigt för att hitta nya vägar för att möta fler publikgrupper. Vår After Work-serie med sitt kortare konsertformat och avspända atmosfär är till exempel en växande succé.

Vårt mål är är att nå en bred publik. På våra torsdags- och lördagskonserter får publiken del av den stora repertoaren, med både spets och bredd, medan onsdagarnas After Work-konserter har attraherat en publik som gärna upplever en lättsam form mitt i veckan, enkelt och direkt, där dirigenten inte sällan berättar om musiken från scenen. Tillsammans med våra pedagogiska och sociala insatser, med många konserter för barn och unga, öppnar vi dörrarna till Konserthuset och välkomnar även ovana och nya lyssnare. Det är också därför man också kan uppleva orkestern på många evenemang och festivaler i Helsingborg med omnejd, och därtill finns vi online, genom våra uppskattade, inspelade konserter.

Helsingborgs symfoniorkester består av cirka 60 musiker och ger ett vanligt spelår cirka 75 konserter, främst på vår hemmascen är Helsingborgs konserthus, men vi spelar även regelbundet runt om på andra scener i och utanför Helsingborg. I dagsläget saknar HSO en fast chefsdirigent, och spelar sina konserter med olika gästdirigenter.

Helsingborgs Symfoniorkesters historia
Under första hälften av 1800-talet var konserter ovanliga inslag i Helsingborg. Utöver ett fåtal ensembler som framträdde då och då vid någon av stadens hälsobrunnar förekom inte mycket organiserad orkester- eller ensemblemusik. 1885 började man hålla kammarmusikkonserter på det anrika Hotell Mollberg. På dessa framträdanden fick publiken lyssna på inhemska musikanter, men också på mer kända solister från Köpenhamn. Dessa konserter visade sig snabbt bli till en succé och hotellets stora sal räckte inte till. Ett år senare utmynnade konserterna i skapandet av Helsingborgs Musiksällskap. Sällskapet bestod till största delen av musiker från Husarmusikkåren och målsättning var att:

” …söka lyfta och förädla den musikaliska smaken hos den stora musikintresserade allmänheten genom att värdigt framföra god och gedigen musik av såväl klassiska som moderna mästare. „

En 29-åring gör intryck på regeringen
Till musiksällskapets förste dirigent utsågs den endast då 29-årige musikdirektören vid Skånska husarregementet, Olof Lidner. Lidner var en organisatör av rang och de konserter som Musiksällskapet arrangerade uppmärksammades av Musikaliska akademien i Stockholm. När akademien för regeringen sedermera föreslog vilka städer som skulle få statsbidrag för statsunderstödda symfoniorkestrar fanns Helsingborg bland de utvalda. Med hjälp av dessa bidrag från staten kunde Nordvästra Skånes Orkesterförening bildas den 14 juli 1911, med Lidner som dirigent. Orkesterföreningen hade inget eget konserthus och man framförde därför konserter på flera olika ställen. Vid folkkonserter användes oftast Folkets hus, medan de så kallade populärkonserterna gavs i Gossläroverkets aula och de vid tiden få symfonikonserterna hölls i Stadsteatern.

Redan 1917 hade en kommitté tillsatts för att utreda frågan om ett konserthus i Helsingborg. Byggnationen finansierades av försäljning av aktier i AB Helsingborgs Konserthus, men flera av stadens mer välbärgade invånare donerade även pengar, bland annat Henry Dunker, Erik Banck och Bernhard Ingelsson.

Från klassicism till funkis
1925 hölls en tävling som vanns av stockholmsarkitekten Sven Markelius, vars förslag till en början var tänkt att utföras i 20-talsklassicism, men som under arbetets gång omformades till en rent funktionalistisk byggnad, en av landets första offentliga byggnader i den nya stilen. Det nya konserthuset stod klart 1932 och blev den fasta punkten för symfoniorkestern. Intresset för de tidigare så populära folkkonserterna hade minskat bland stadens befolkning och de ersattes av så kallade studiekonserter, vilka återigen ökade musikintresset. Lidner avslutade sin karriär som dirigent 1939 och ersattes av göteborgaren Sten Frykberg. Frykberg populariserade gärna konsertverksamheten, bland annat genom musikgissningstävlingar och inslag av musikhistoriska notiser under konserterna. Under dennes ledning ställde orkestern också upp som revyorkester för välgörande ändamål. På posten efterträddes Frykberg 1945 av Håkan von Eichwald, som ledde orkestern fram till 1959.

Från huvuddirigent till gästdirigent till chefsdirigent till …
Efter von Eichwald provade styrelsen att, istället för att ha en fast dirigent, anlita gästdirigenter, vilka ofta var internationellt kända. Då man fann att detta inte var bra för orkestern gick man 1962 tillbaka till en fast huvuddirigent genom Sten-Åke Axelson, som stannade till 1969, då han avlöstes av den danske hovkapellmästaren John Frandsen. Denne lämnade 1980 över pinnen till Hans-Peter Frank, som ledde orkestern fram till 1990, då finländaren Okko Kamu tog över. Kamus landsman Hannu Lintu tog över orkestern 2002, men lämnade redan 2005, och ersattes 2006 av Andrew Manze. Mellan åren 2014-2020 leddes orkestern av Stefan Solyom.