Människan på månen
Den 20 juli 1969 landar den amerikanska rymdfärjan Apollo 11 på månen. Det är första gången som människan lämnar sitt naturliga habitat och landstiger på en annan himlakropp. Vägen dit hade varit fylld av tekniska landvinningar, politiska utspel mellan USA och dåvarande Sovjetunionen, men också av en drömmande och frustrerad generations längtan efter ett slags genombrott, utifrån en på flera vis uppdaterad bild av mänsklighetens roll och funktion i universum.
Men det är ju knappast här resan börjar. Den romantiserade, populärkulturella bilden av månen bygger på tusentals år av gemensam folkhistoria, av berättelserna vi växer upp med, som så småningom, ännu i vår tid, tar sig uttryck i disneyfikationen av förälskelsens teaterscen:
Månskärvan; närvarande och avlägsen samtidigt. Ett ljus i mörkret, en vän att vända upp blicken mot, ett slags svar när ingen lyssnar, förundran över dess olika fasers föränderlighet, men också ett flöte i det mörka hav vi själva lever i, fortfarande så kittlande okänt för oss. Här är Pierrot Lunaire inget undantag, och har naturligtvis gjort sitt för att befästa den poetiska bilden av någonting som kanske i högre grad handlar om astrofysik – eller, hur var det nu? Vad är det som avgör symbolvärdet i någonting så allmänt? Vems är bilden av månen?
Månlandningen äger rum, det ska vi komma ihåg, mitt i den sexuella revolutionen, en epok då många traditionella myter och moraliska samhällsförordningar utmanas och ifrågasätts. Att landa på månen ingav här ett slags förhoppning. Ett löfte om någonting större, någonting meningsfullt. Det är lätt att se en generation i kollektiv förälskelse, trånande, längtande, som ylande vargar.
Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Vad säger astronauternas namn oss i dag? Att det är tre män, som får åka till månen. Världens utveckling rör sig framåt, men än är vi inte framme. Att resan ska vara så lång! Resan är ju också, har vi lärt oss, väldigt farlig. Alla stora bedrifter kräver i någon mån offer. Men den här färden gick bra. Det var till syvende och sist mänskligheten som tillsammans landade på månens grå yta, och resan till månen ska väl kanske också ses som en början. En början på något mycket större.
Följ med Apollo 11 och lyssna på höjdpunkterna från själva rymdfärden, och landningen på månen. Du kan också läsa transkriptionerna av vad som sades mellan rymdskeppet, och, som Bowie sjöng: Ground Control.
Flight Day 1
› Audio (MP3 63.4 Mb)
› Transcript (PDF 139 Kb)
Flight Day 2
› Audio (MP3 73.9 Mb)
› Transcript (PDF 73 Kb)
Flight Day 3
› Audio (MP3 81.6 Mb)
› Transcript (PDF 80 Kb)
Flight Day 4
› Audio (MP3 56 Mb)
› Transcript (PDF 79 Kb)
Flight Day 5
› Audio (MP3 57.1 Mb)
› Transcript (PDF 103 Kb)
Flight Day 6
› Audio (MP3 50.3 Mb)
› Transcript (PDF 81 Kb)
Flight Day 7
› Audio (MP3 69.4 Mb)
› Transcript (PDF 109 Kb)
Flight Day 8
› Audio (MP3 51.8 Mb)
› Transcript (PDF 83 Kb)
Flight Day 9
› Audio (MP3 150.4 Mb)
› Transcript (PDF 150 Kb)
Förkovra dig ytterligare i Månlandningen på NASAS hemsida.