Kompositören Lili Boulanger visste precis vilken bild av sig själv hon visa upp för publiken. ”Lilla Lili”, ett skört, nästan overkligt ungt geni, en flicka med stora ambitioner men aldrig så stora att hon kunde verka hotfull. Uppbackad av sin familj jobbade hon hårt för att kunna leva och överleva som kompositör i det franska, tidiga 1900-talets manligt dominerade offentlighet. Strategiskt vägde hon sina ord och sin klädsel på guldvåg. Hon försökte finna sin plats genom att inte ta för mycket plats.

Vissa Boulanger-kännare menar att den här imagen har bestått på gott och ont, långt efter att Lili dog en alldeles för tidig död som 24-åring i vad man tror var tuberkulos.

Kanske är det därför det har tagit tid innan hon, som många andra kvinnliga kompositörer, fått komma in i konstmusikens finrum. Idag är det å andra sidan få som avfärdar Lili Boulangers musikaliska arv. Man har börjat se på hennes musik som något som kanske hade kunnat rucka på själva grundfundamentet i ojämlikheterna mellan kvinnliga och manliga komponister om hon fått leva och hunnit komponera ännu mer. Hon var helt enkelt oerhört skicklig. Och den musik hon ändå hann komponera såg systern Nadia Boulanger, legendarisk pedagog och centralfigur för många aspirerande kompositörer i 1900-talets konstmusikvärld, till att bevara och föra vidare för eftervärlden.

Som nittonåring vann Lili Boulanger det stora franska musikpriset Prix de Rome för kantaten, eller egentligen kortoperan, ”Faust et Hélène” som Helsingborgs symfoniorkester framför två gånger den här säsongen. Hon skrev den på fyra veckor, med bara papper, penna och sin egen uppfinningrikedom som verktyg. I den här tävlingen var reglerna nämligen sådana att deltagarna inte ens fick använda piano när de komponerade. Det var inget problem för Lili. Verket är 30 minuter långt, svepande senromantiskt och skrivet för baryton, tenor, mezzosopran och full orkester. I Eugène Adenis libretto vimlar det av spöken och andar. Sköna Helena förs tillbaka till livet när Fausts säljer sin själ till demonen Méphistophélès. Det är dödligt passionerad musik! Och i rätta händer har den en del att säga om kvinnlig, sexuell agens.

Vi kan bara fantisera om alla fantastiska verk som Lili Boulanger hade kunnat komponera om hon fått leva ett långt liv. Men efter sin död lever hennes namn vidare bland rymdens himlakroppar: asteroiden 1181 Lilith är uppkallad efter henne och hon och systern Nadia har gett namn åt Boulanger-kratern på planeten Venus.

Text: Hanna Höglund