Från modern gamingmusik till Chaplin och klassiska storverk
Musikåret 2022-2023 präglas av stora verk med konserthuskören, med fler After work-konserter och flera solister från de egna leden, spännande gästdirigenter samt en efterlängtad satsning på spelmusik. Se säsongsprogrammet här.
– Vi är glada att få öppna dörrarna för en ny säsong, fullspäckad med noggrant kurerade program, där såväl erfarna lyssnare som nyfikna nybörjare kan hitta gott om konserter att bli fångade av. Vårt fokus har legat på att kunna bjuda Helsingborgspubliken på symfonisk musik av högsta klass, säger Katrine Ganer Skaug, konserthuschef.
Säsongen inleds och avslutas med musik av Beethoven: den 8 september med ett besök av den armenskfödda pianisten Marianna Shirinyan och Beethovens fjärde pianokonsert och musik av Tjajkovskij och Britten med den franska dirigenten Maxime Pascal, som också leder årets Trettondagskonserter. Årets sista konsert bjuder på Eroicasymfonin av Beethoven samt ett nyskrivet verk av Daniel Nelson – Chaplin Songs – som dirigeras av tidigare mentorsdirigenten Magnus Fryklund.
Nelsons verk baseras på filmen Diktatorn från 1940, där Charlie Chaplin håller ett tal om fred som präglas av tvära kast mellan hopp och förtvivlan: ”The way of life can be free and beautiful, but we have lost the way […] More than machinery, we need humanity.”
– För mig är Chaplins monolog ett otroligt viktigt dokument, säger Daniel Nelson, som visar att vi bekämpar samma ondska om och om igen. Högerpopulismens starka framfart i USA, Polen, Ungern, och inte minst i Sverige, gör Chaplins monolog ständigt aktuell.
I slutet av september lanseras en ny serie skolkonserter med fokus på spel- och filmmusik. Syftet är att visa på de direkta kopplingar som finns mellan den symfoniska, klassiska musiken och den musik som används av film- och spelbranschen idag. Konserterna riktas särskilt mot årskurs 6.
HSO:s mest populära erbjudande de senaste åren är de After work-konserter som baseras på konceptet: mat, mingel och musik. Just musiken får sig en extra skjuts genom de inledningarna som dirigenten håller. Musikexempel, anekdoter och personliga insikter har visat sig vara ett uppskattat och efterfrågat inslag. Konserterna, som bygger på en symfoni, omfattar denna säsong nio onsdagar. Här kommer kända verk verk som Beethovens 7:e och 5:e symfoni, Tjajkovskijs 4:e och 5:e symfoni samt Sjostakovitjs omtumlande 10:e symfoni att presenteras, men också ett verk som aldrig tidigare hörts i Konserthuset – Anne-Marie Ørbecks symfoni från 1944.
Efter att pandemin tvingat HSO att pausa de stora körverken, finns denna säsong inte mindre än tre stora körverk på programmet: Faurés Requiem, Händels Messias og Brahms älskade Ein deutsches Requiem – konserter som görs i samarbete med Helsingborgs konserthuskör.
Under säsongen får publiken möta fem solister ur HSO under fyra konserter: HSO-musikerna Violeta Mönnekes – violin, Daniel Kuzmin & Yannick Dondelinger – violin resp viola, Mattias Hanskov Palm – kontrabas och Markus Rosenberg – viola framför verk av Haydn, Mozart, Bottessini, Rosenberg och dubbelkonserten Insinuarsi, ett nyskrivet verk av Benjamin Attahir.
Bland säsongens övriga höjdpunkter kan Trettondagskonserten med sopranen Kerstin Avemo som solist särskilt nämnas såväl som Mahlers första symfoni och ett av hans sista verk: Das Lied von der Erde. HSO spelar även ett specialkurerat program av och med den kroatiske mozartspecialisten Dejan Lazić, som spelar och samtidigt leder orkestern – en trend som HSO gärna ansluter sig till allt mer.
Under årets spelas även ett antal nyare nordiska verk. Den ovan nämnda och av HSO aldrig framförda symfonin av Anne-Marie Ørbeck, Helsingborgsfödde Tobias Broströms Violinkonsert och Rolf Martinssons verk Shimmering Islands.
Orkester bjuder även tillbaka flera yngre dirigenter som gjort ett starkt avtryck på publik och orkester: Magnus Fryklund (SVE) Cathrine Winnes (NOR), Emilia Hoving (FIN) och David Niemann (TYS) och HSO:s mentorsdirigent Gudrun Dahlkvist dirigerar Tjajkovskijs 4:e symfoni – ett stort, krävande verk.
Katrine Ganer Skaugs förhoppning är att bredden på årets utbud kommer att tilltala en stor publik, och att alla – såväl oerfarna och nyfikna nybörjare som vana och frekventa konserthusbesökare ska kunna mötas i musiken.
– Även om klassisk musik ibland förknippas med ritualer och traditioner är musiken tämligen fri från dogmer. I salen sitter i slutänden hundratals personer som upplever musiken högst individuellt – och bäst av allt är ju att alla har “rätt”. Det är en i grunden djupt personlig upplevelse, samtidigt som vi delar situationen med ett större kollektiv.